Med en ersättningskostnad på mer än 400 miljoner dollar gör det cirka 1,000 XNUMX mil långa system av allmänna vägar som underhålls av Larimer County det till en av länets mest omfattande och dyraste tillgångar. Vi anser att dessa aktieägare förtjänar att bli informerade fortlöpande om vägsystemets tillstånd så att de kan avgöra om deras tillgångar – om deras investering – hanteras effektivt.

Genom åren har vi funnit att medborgarna har tre grundläggande frågor om länets vägsystem:

  • Hur säkert är vägsystemet?
  • Underhålls vägsystemet tillräckligt?
  • Hur kan vägarna förändras i framtiden?

Rapportkortet syftar till att besvara dessa frågor genom att övervaka tre nyckelindikatorer på varje länsväg: krockfrekvens, vägförhållanden och trafikkapacitet. För var och en av dessa indikatorer får vägen ett bokstavsbetyg som motsvarar ett traditionellt rapportkort:

  • En väldigt bra
  • B - Över genomsnittet
  • C - Genomsnitt
  • D - Under genomsnittet
  • F - Dålig

Rapportkortet gör det möjligt för medborgarna att titta på det aktuella tillståndet för hela vägsystemet och se hur det tillståndet har förändrats över tiden. Dessutom kan medborgarna titta på det aktuella tillståndet för enskilda vägar som kan vara av störst intresse för dem.

Markerat prestationsmått

Kraschfrekvens. Denna frekvens är antalet rapporterade olyckor i förhållande till trafikvolymen på vägen. Krockfrekvensen uttrycks som det totala antalet rapporterade olyckor dividerat med det totala antalet fordonsmil som körts över den vägen under ett givet år.

% av vägsträckan 2005

Säkerhetsbetyg 2017

Säkerhetsbetygskartor

Varför är detta viktigt?

Över hela landet har lantliga tvåfiliga vägar konsekvent visat sig vara den farligaste delen av det allmänna vägsystemet. Medan ett större antal krascher kan inträffa på statliga motorvägar eller stadsgator, bär dessa statliga motorvägar och stadsgator mycket större trafikvolymer. Antalet olyckor - antalet olyckor i förhållande till trafikvolymen - är högst på landsbygdens tvåfiliga vägar. Detta innebär att det finns en större chans att en förare blir inblandad i en krockkörning på en landsväg jämfört med att köra på en statlig motorväg eller stadsgata.

Skada och dödliga krascher 2003-2017

Vad gör vi åt detta?

Genom att veta vilka vägar som har de högsta kraschfrekvenserna kan länspersonalen fokusera på just de vägarna. När vi tittar på orsakerna till dessa krascher kan vi avgöra om förbättringar kan göras för att förbättra säkerheten på vägen, såsom att räta ut en skarp kurva, bredda axlar, ta bort hinder längs vägbanan, installera skyddsräcke, etc. Även om vi vet att vi inte kan eliminera alla olyckor är vårt mål att göra länets vägsystem så säkert som möjligt, givet de medel vi har tillgängliga för säkerhetsförbättringar.

Markerat prestationsmått

Vägtillståndsindex. Tillståndsindexet är baserat på en fysisk besiktning av vägen, mätning av nödsituationer som tvättbräda, spårbildning, sprickbildning och gropar. Varje väg inspekteras fysiskt minst en gång vart tredje år.

Vägskick (2005)

Vägskick 2017

Tillståndsbetygskartor

Varför är detta viktigt?

Dåligt underhållna vägar kostar förare pengar genom att öka slitaget på fordon. Dåligt väglag kan också bidra till att antalet olyckor ökar. Forskning har tydligt visat att tidigt förebyggande underhåll, särskilt på asfalterade vägar, bara kostar en bråkdel av senare, mer omfattande reparationer eller ombyggnader.

Vad gör vi åt detta?

Genom att noggrant övervaka vägförhållandena försöker länets personal tillhandahålla ett kostnadseffektivt, förebyggande underhåll vid precis rätt tidpunkt. Detta gör att vi kan sträcka ut begränsade pengar för vägunderhåll så långt som möjligt. Under de senaste halvdussin åren har kostnaderna för vägunderhåll (särskilt kostnaden för utrustning, bränsle och asfaltprodukter) ökat dramatiskt samtidigt som finansieringsnivån för vägunderhåll har varit relativt oförändrad. Som ett resultat har vägsystemets övergripande skick (det kumulativa betygssnittet eller GPA) minskat. Vi tittar på sätt att förbättra effektiviteten i våra vägunderhållsinsatser samt sätt att öka mängden tillgängliga medel för vägunderhåll.

Se även: Bridge Viktgränser

Larimer County använder brostrukturinspektionsdata från National Bridge Inspection Program för att prioritera broar för reparation, rehabilitering och utbyte. Målet med detta program är att reparera, rehabilitera och byta ut så många broar som möjligt med de medel som finns tillgängliga. Ett viktigt kriterium för prioritering är om en bro är strukturellt bristfällig. Den intilliggande grafen visar antalet strukturellt bristfälliga större broar och kulvertar i Larimer County med början 1992, när länet började ta emot inspektionsdata.

Strukturellt bristfälliga broar 2017

Markerat prestationsmått

Volym till kapacitetsförhållande (V/C). Detta förhållande jämför mängden trafik som en väg faktiskt bär med den mängd den teoretiskt kan bära vid en acceptabel servicenivå. Verkliga trafikmängder på länsvägarna mäts i fält minst en gång vart tredje år.

Kapacitetsgrad (2005)

Kapacitetsbetyg 2017

Kapacitetskartor

Varför är detta viktigt?

Volym-till-kapacitetsförhållandet (V/C) är en indikator på sannolikheten för att en väg kan förbättras i framtiden. Till exempel, om den nuvarande trafiken är nära eller överstiger den teoretiska kapaciteten (motsvarande betygen D eller F), kan vägen behöva förbättras för att öka den teoretiska kapaciteten. För en grusväg kan förbättringen vara att asfaltera underlaget. För en asfalterad väg kan förbättringen vara att öka bredden på körfälten eller axlarna. I ett mycket fåtal fall kan förbättringen bestå i att en asfalterad väg utökas från två till fyra körfält.

Vad gör vi åt detta?

Länspersonalen använder denna information om vägkapacitet för att avgöra vilka vägförbättringar som bör krävas av byggherrar som ökar trafikvolymerna genom att skapa nya bostäder eller företag i det oinkorporerade området. Personalen använder också informationen för att planera länets kapitalförbättringsprogram (CIP). För närvarande överstiger behovet av kapacitetsförbättringar vida mängden tillgängliga medel, så vi fokuserar på vad vi anser vara det högst prioriterade kapitalförbättringsbehovet. Denna process att prioritera projekt ser till säkerhets- och underhållsbehov samt trafikkapacitet.